En gränslös värld för oss och alla andra
Ibland får jag såna här impulser att jag måste skriva någonting, inte för att jag har någonting att skriva, men ni kanske förstår lite hur jag menar? Ni vet då när man känner att man bara måste få ur det man har inom sig, men varken kan sätta ord eller till och med känsla på vad det är. Bra eller dåligt? Lycka eller ångest? Lycka är det då inte, men inte heller ångest, något mittemellan ting. Det har gått ett halvår sen studenten, och hur långt har jag kommit med mitt liv sen dess? Inte så långt, det känns som att jag står och stampar på samma ställe som jag gjorde för ett år sedan. Skillnaden nu är väl i och för sig allting, men ändå ingenting. Jag är fortfarande samma person som jag var för ett år sedan, men ändå så förändrad. Alla tre åren på gymnasiet har jag varit helt säker på att jag vill jobba som orginalare eller något liknande på en reklambyrå när jag blir stor, och nu, nej nu har jag inte en aning om vad jag vill bli. Jag vill härifrån, men för att komma härifrån behöver jag pengar och för att få pengar måste man ha ett jobb och sånt finns det dåligt med här.Nu kändes det bara som bläää på allt, men imorgon när jag vaknar är väl allt som vanligt och jag försöker och inte tänka på att jag är arbetslös och fattig.
(Där var nog sist jag var riktigt lycklig med livet)Godnatt!
Trackback
